Om tårarna skulle haft någon färg skulle mina varit röda som blod.

Det har gått två år sen jag höll din hand.
Två år sen jag kysste dig.
Och två år sen jag badade i havet med dig.
Den tiden jag var med dig, dvs. I princip varje dag,
det var nog den mest romantiska tiden jag har varit med om.
Jag saknar det verkligen.
Jag förstår inte varför jag inte har tänkt på det innan?
Varför jag inte har saknat dig och inte förstått.
Förstått vad vi hade, som jag bara lät rinna ut i sanden.
"Man vet inte vad man har, tills man förlorat det"

Tillslut mötte jag dig.
Glädje växte inom mig. Något nytt hade börjat.

- Saknar dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0